Välkommen till Arvid Carlssonfonden
Om forskaren Arvid Carlsson
Under sitt långa liv som forskare gjorde Arvid Carlsson ett antal upptäckter av fundamental betydelse för vår kunskap om hur hjärnans nervceller kommunicerar med varandra. Ingen enskild forskare har betytt mer för framväxten av det forskningsområde vars syfte är att utveckla läkemedel mot hjärnans sjukdomar.
Carlsson var läkare och farmakolog och hans upptäckter var i hög grad grundvetenskapliga. Men som få andra teoretiska forskare hade han ständigt siktet inställt på det kliniskt tillämpbara. Han drevs alltid av en för grundforskare ovanlig strävan att hans forskning skulle leda till direkt nytta för patienter – ju förr desto bättre.
I detta avseende var han osedvanligt framgångsrik. Hans tidiga upptäckt att molekylen dopamin fungerar som signalämne i hjärnan ledde till introduktionen av läkemedlet levodopa för behandling av Parkinsons sjukdom. Denna hans insats – som år 2000 gav honom nobelpris – innebar en dramatiskt förbättrad livskvalitet och minskad risk för förtida död för patienter med denna ofta invalidiserande sjukdom. Sextio år senare utgör levodopa fortfarande den mest effektiva behandlingen.
Carlssons intresse för dopamin kom även att få stor betydelse för andra patientgrupper. Han upptäckte således att blockad av de mottagaramolekyler (receptorer) som förmedlar effekten av dopamin på intilliggande nervceller leder till symptomlindring vid de allvarliga psykiska sjukdomar som kallas psykoser, till exempel schizofreni. Detta ledde till att man kunde utveckla farmaka med lindrigare biverkningar än de äldre läkemedlen – idag används sådana substanser inte bara vid psykos utan också vid en rad andra psykiatriska tillstånd. Under senare år har dessutom Carlssons förslag att man kan minska risken för biverkningar genom att påverka receptorerna för dopamin på ett delvis nytt sätt – så kallad partiell agonism – visat sig mycket framsynt.
Också för introduktionen av de antidepressiva farmaka som brukar benämnas SSRI-medel spelade Arvid Carlsson en avgörande roll. Han inte bara föreslog att påverkan på signalämnet serotonin skulle kunna utgöra en verkningsmekanism för medel mot depression, utan tog också initiativet till utvecklandet av det allra första SSRI-medlet – föregångaren till den läkemedelsgrupp som idag används av en stor andel av befolkningen. SSRI-medlen utgör numera förstahandsbehandling inte bara vid depression, utan också vid tvångssyndrom, panikångest, generaliserad ångest, social fobi och premenstruellt syndrom.
Arvid Carlsson spelade också en viktig roll som rådgivare till läkemedelsföretaget Hässle. Hans synpunkter på hur läkemedelsindustrin bör arbeta för att ta fram innovativa farmaka bidrog i hög grad till att detta till storleken blygsamma dotterbolag till Astra under 1960- och 70-talet lyckades utveckla en rad viktiga medel mot hjärtkärlsjukdom och magsår – inklusive Losec®.
När Carlsson vid 95 års ålder avled var han fortsatt aktiv och oförtröttligt engagerad i vad han såg som sin uppgift – att utveckla läkemedel mot hjärnans sjukdomar med bättre effekt och lindrigare biverkningar än de som i dag står till buds. Under sina sista decennier knöt han – av goda skäl – stora förhoppningar till en av honom utvecklad molekyl kallad OSU6162. Denna påverkar dopamin på ett nytt och unikt sätt, och har av tidiga kliniska studier att döma långt mindre biverkningar än dagens dopaminpåverkande läkemedel. En molekyl med dessa egenskaper kan visa sig vara av mycket stort värde vid en rad olika tillstånd.
Att utreda dessa möjligheter är angeläget ur ett patientperspektiv men dessvärre kostnadskrävande. Det finns av patentskäl inget kommersiellt verkande läkemedelsföretag som är engagerat i denna uppgift, men den ideella forskningsstiftelsen Arvid Carlssonfonden har som ambition att driva den av Carlsson initierade forskningen kring OSU6162 vidare. För närvarande pågår en av Vetenskapsrådet finansierad studie i Göteborg, Lund, Stockholm och Uppsala med syfte att utreda om OSU6162 kan vara av värde vid svårbehandlad depression, men det finns härutöver ett antal andra angelägna projekt relaterade till denna molekyl som inte kan genomföras till följd av resursbrist. Genom en donation till Arvid Carlssonfonden Bankgiro 300-9131 kan Du bidra till stiftelsens strävan att – i Arvid Carlssons anda – förbättra livskvaliteten för patienter med allvarlig neurologisk eller psykiska sjukdom.
Eller till : Stiftelsen för Neurofarmakologisk Forskning och Utbildning Bankgiro 300-913